Raku

Rakukeramik är oftast krackelerad. Ursprungligen lät man bara alstren svalna, varefter de användes vid de teceremonier, som var förbundna med rakutekniken.

Reduktion består i att man sedan alstren tagits ut ur ugnen lägger dem i sågspån, tidningspapper, hö, halm, eller liknande material, vilket fattar eld av värmen. När elden kommit igång, och man uppnått tillräcklig rökutveckling lägger man in föremålet i en tunna försedd med lock eller liknande, vilket reducerar föremålets syretillförsel (därav ordet reduktion) medan föremålet fortfarande är varmt och glasyren (trög-)flytande.

Reduktionen hindrar metallerna från att oxidera, därmed bildas ett annat färgspektra. Reducerad koppar blir exempelvis rödaktig, medan den i oxiderat tillstånd blir grön.

Kraftig reduktion får alstren att metallisera. Själva leran blir grå till svart vid reduktion. Därför blir krackeleringar i glasyren svarta, medan den lera som täckts av glasyren förblir vit, under en transparent (genomskinlig) glasyr (om leran är vit från början). Således kan man få exempelvis turkosa, vita eller gula alster med krackelleringsrmönster på, eller metalliserande krukor som exploderar i regnbågens alla färger